EFS GULLÄNGET

Så är jag då tillbaka på jobbet efter 7,5 månader med studietermin, semester och gudstjänstfiranden som församlingsmedlem, och det känns bra! Jag är mycket tacksam för alla förböner jag fått del av under tiden som gått, men också alla varma välkomnanden och fortsatta förböner framöver!
Terminens studier i olika väckelser har tagit mig igenom ett antal böcker på svenska och engelska. Dessutom har jag under den här tiden kunnat göra resor till England, Norge, Stockholm, Umeå och Vargön, för att kunna studera vad Gud gör i olika sammanhang och själv bli välsignad. Böckerna har i stort varit intressanta och det som alltid tar tag i mig mest, är de enskilda människornas möten med Gud. Jag har fått läsa om hur många av de vanliga samfunden idag blev till, för de blev ju alla till genom väckelser. Jag har också fått läsa om några väckelseledare som fick Gudsuppenbarelser, men slutade alldeles tokigt. Och jag har fascinerats av hur Gud rör sig just idag, ut över hela världen. Aldrig har så många varit och blivit kristna som just i det här ögonblicket, och allra snabbast går det för den väckelse som kallas karismatisk (9 av 10 som blir kristna idag) – som är öppen för Andens ledning och nådegåvor i vardagen.
Till de mer svårsmälta lärdomarna hör insikten att evangeliet om Jesus ofta spritt sig genom splittringar, både inom olika samfund och i skapandet av nya samfund. Ofta har man varit osams om små saker, när man ser på händelserna i efterskott. Och analyserna visar att det oftast tjänat kristendomens sak, fast människor gått åt olika håll! Det visar sig också att en del människor lämnar sina församlingar i väckelsernas början (utan att vara på väg till något annat växande sammanhang), därför att de inte trivs med utvecklingen och förändringen. Och de som står kvar förstår ingenting, då de upplever Guds beröring just i det som sker! Dessutom har jag svårt att hitta någon väckelse, där det inte förekommit viss undervisning eller väckelsekultur som slirat vid sidan om Biblisk förkunnelse eller tillåtit beteenden som inte alls har med kristen tro att göra. Sådant som man från utsidan och i efterskott säger att man inte står för (längre). Så den ”rätta” väckelsen, den finns inte så länge vi ofullkomliga människor är inblandade i skeendet!
Gång på gång förstår jag att Gud lägger ett större pussel än vi små människor kan begripa. Vi kan bara försöka lyssna in och säga vårt ja till det Gud gör just nu, i våra liv, i vår församling, på vår plats i världen. Gud tillhör äran, för allt Han gjort hittills och allt Han kommer att göra framöver!